Nej nu vill jag åka hem. Jag längtar hem. Jag längtar hem till fina vänner och snäll familj som förstår mig. Men det är så lite kvar nu att jag är nästan hemma. Ingen fara på taket. Det är alltid slutet som är trevligast ändå, då romantiserar jag bara för att det snart är över. Gräset är grönare.
En fredag, en helg och en vecka kvar. Och icke att förglömma, en presentation. Som jag ska peppa inför den. Sen går resan hemmåt, upphämtning klockan 03.00 fredagnatt. Ska man sova eller inte sova innan? Syster föreslog Stockholm direkt vid hemkomst. Låter kanske som en alldeles strålande idé.
Från intervju med Peter Dalle:
– Livet är en besvärlig tid, men vi måste alla igenom det. Det enda som gör livet värt att leva är andra människor, och att göra deras liv värda att leva. Jag tror människan vill göra gott, vilket är vackert med tanke på all ondska och elände som finns. Ville vi inte gott skulle livet vara komplett meningslöst. Nu är det bara lite meningslöst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar