Den här veckan är jag glad igen. Det är långt ifrån klart här hemma men jag öschker inte mer. Jag gör lite varje dag. Så får det vara bra så. Igår tvättade jag. Idag sprang jag. Och så har jag hunnit med fyra (!) avsnitt Mad Men de här två dagarna också. Fint som fan. Fint som snus.
Det är då för konstigt det här livet. Ena dagen si. Andra dagen så. Ingen ordning på nåt. Tur är väl det som sagt. Jag är ju något av en drama-queen. Även om det mesta sker inombords.
Sonos dampar fortfarande. Det har resulterat i en följetong utan dess like. Jag ringer och mailar sonos och comhem-supporten om vartannat. Idag trodde jag det var fixat, glädjen visste inga gränser, och jag behövde ju inte ringa sonos-supporten igen. Tills jag inser att jag ropat hej. Då hade supporten redan stängt. Men jag orkade knappt bli upprörd. En vacker dag kanske det funkar. Eller så gör det inte det. Världen går väl inte under för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar