Bittert

Nä fy fan nu börjar jag bli trött. Flytt i all sin ära men satan vad det ska vara joxigt.
Uppackning tar ju år och dar i sig självt. Sen ska bilen krångla med sin jävla damask (jag måste tänka på damaskus när jag ska förklara för bil-dudesen vad som är fel) och däcken läre bytas.

Har precis fått igång bredbandet men då vill inte min nya flashiga högtalare funka (ska ju kopplas till det trådlösa den med).

Ingen jävla inkörningstillstånd får jag på jobbet så därför har jag styrt upp med en cykel, som jag iaf får låna ett tag. Självklart var det punka på fanskapet, så jag lämnade in den. Eftersom jag inte hinner/orkar ta en promenad för att hämta den innan/under/efter jobb kom jag på den briljanta iden att jag pular in den i bilen. Så där står jag och försöker få in cykeln i min lilla bil. Alla som gick förbi kollade på mig som ett ufo, förutom en snäll herre som erbjöd sig att hjälpa. Men han missförstod lite och trodde vi skulle lasta ur. Men nog fan gick den in till slut. Fick köra hem med ett cykeljhul i nacken bara. Skam den som ger sig.

Igår yrade jag runt och letade efter Willys. Jag körde fel på vägen hem. Idag hade routern levererats till en coop långt från mitt hem - varför? Jag har glömt köpa duschcreme. Plutten till hörlurarna har tappats bort. Imorrn är det dags för Ikea igen. Det tar som aldrig slut. Vill ju ha lite tid att njuta av härligheten också. Och så lär jag ju börja springa igen. Jag har latat mig sen påsk. Illa. Jobbet är också förvirrande. Känner mig osäker, obra och okunnig.

Stör mig som satan på att jag inte fick igång högtalaren. Men de hade support man kunde ringa. Fram till 18. Då får jag åka hem imorrn efter jobbet och fixa det, och sen fara tillbaka till Ikea. Jippie. Jag som ville se hockey.

Ni hör ju - I-landsproblemen har aldrig varit större. Håll käften ungjävel och var glad.