Igår var jag och Johanna och storhandlade. Som vuxna människor. Vi handlade en massa kött och bröd och bra-ha saker. Och det känns så trevligt att ha flera paket bröd i frysen. Så finns det alltid bröd när man behöver. Annars brukar mitt bröd allt som oftast vara gammalt.
Och jag behövde inte oroa mig för att det skulle bli dyrt. Jag kunde med gott samvete köpa en ost utan att oroa mig för vad den kostade, ifall det verkligen var värt det. När det var färdighandlat, då packade vi in oss bilen. En massa kassar som hade varit asjobbiga att gå/cykla hem med. Men icke. Och så köpte vi sushi på vägen hem.
Det är så jävla najs att inte vara fattig längre. Frihet. Men det är dags att spara och betala av skulder, så så jävla rik är jag faktiskt inte. Men det är stooor skillnad. Så många år som jag vänt på slantarna. Så många år av dåligt samvete och ångest för att jag handlat saker. Så många år av icke-unnande. Det är över nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar