Jag ser ljuset

Imorgon är sista dagen på Olles! Woop woop. Eftersom gräset nästan alltid är grönare på den andra sidan i min värld känns det nästan lite sorgligt. Mycket som jag absolut inte kommer sakna, men det finns saker som jag kommer att sakna. Kan vara ett rätt mysigt jobb under de rätta förutsättningarna. Andra dager suger det ju hårt. Första arbetsplatsen där jag gråtit mer än en gång, pga jobbet iaf. Annars har jag säkert gråtit :).

Och jag har överlevt dessa två veckor. Woop igen. Räknade timmar häromdan och jobbade totalt 70 timmar förra veckan, och så lite pendlingstid på det då. Eller ja, lite och lite. Men nu är det över!! Från och med måndag är officiellt med i matchen igen. För på söndag är jag förhoppningvis bakis. Eller ja det är klart jag inte vill egentligen, men jag hoppas på utgång imorrn.