Brev från en syster

Hej gumman!

Nu har du varit borta i två veckor. Kan inte riktigt fatta det. Tror hela tiden att du ska komma hem närsomhelst. Att du bara är hos pappa eller hos nån kompis. Idag åkte mamma på motorcykelsemester med Leif. Dom ska bara vara borta till på torsdag, men det känns så konstigt att vara ensam hemma. Har hela dagen förväntat mig att du skulle komma hem. Men sen kommer jag på mig, du är ju i Schweiz.

Idag när Therese och jag var på Hollywood så kändes det konstigt när du inte satt i soffan utanför provrummen och sa åt oss att skynda på, ingenting är sig likt. Det tar nog ett tag innan man har vant sig. Men det har ju redan gått två veckor.

...

Jag ska hälsa från alla. Älskar dig. Puss A-K
Juli 2003


Hej vännen!

Nu har du varit död i ett år. Kan inte riktigt fatta det. Tror hela tiden att du lever som vanligt. Att du bara är hemma i din lägenhet. Idag är det år sen du dog. Det känns så fruktansvärt ensamt ibland. Min vapendragare saknas. I helgen fyllde pappa år, det kändes förjävligt när du inte var där. Jag kommer aldrig att vänja mig, även fast det gått ett år. Du kommer alltid att saknas mig.

Alla hälsar och saknar dig, hälsa till mormor och morfar.
Älskar dig. Puss Erika
Juni 2013

himlen är oskyldigt blå

Riktiga vårkänslor för första gången idag. Riktiga blommor, varma vindar och en sol som värmde. Ja tiden den går och den går, på något sjukt men naturligt sätt. Om det inte vore för den skulle man kanske inte orka, samtidigt som det är den som jobbig också. För nu har det snart gått ett år. På sina sätt en fruktansvärt lång tid, men det känns ändå som att jag nyss träffade henne.

Jag gör saker, jag är gladare längre perioder och livet känns inte helt onödigt hela tiden. Men jag har på något vis förlorat min förmåga att skapa minnen. Allt jag gör känns i efterhand som "jaha, ja jo det var väl trevligt". När de frågar på jobbet över vad man gjort i helgen känner jag nästan irritation, det känns liksom inte relevant längre. Oavsett om det var trevligt i stunden. Men det kommer säkert tillbaka.

Nu i veckan väntar äkta livsnjutaraktiviteter. Förhoppningsvis ska jag hälsa på min kusins nyfödda bebis (!!!) och i helgen ska vi bege oss iväg på kosläpp. Nyfödda bebisar och kossor som får komma ut i vårsolen måste väl om något ge känslan av att livet är jävligt gött ibland också. Flygbiljetter till ett land lång lång bort där bästa Hanna bor ska också bokas inom en snar framtid, även om det kommer dröja innan resan väl blir av.